Vips och jag har inte riktigt kommit överrens när det gäller viltspåret på senaste tiden. Från att han har gått som en klocka till att han bara flamsar nu när vi nu börjar träna på att lägga öppenklasspår så ringar och kryssar han mest hela tiden. Det blev ju inte bättre av att jag blev irriterad på honom för att han går att fel håll än vad jag ser att snitslarna går, så vi tar om och tar om men han fortsätter att gå fel. Tills jag inser att någon har flyttat på mina markeringar...Duktig hund! Skäms på matte.

Efter mycket funderade och rådfrågning och tips från Malin så åkte jag ut till angskär och la korta motivationsspår. Jag hann även diskutera med mamma hur jag skulle gå tillsväga och hon följde med ut i spåret och gav mig tips på plats. Så med alla dessa tips och hjälp så tog han spåret klockrent! Nu är min tanke att jag ska öka längden och sträckan stegvis så att det inte blir för svårt för snabbt igen.

Idag var vi ute och gick ett spår som hade legat i 13 timmar och var ca 400-450 meter långt. Jag hade lagt det ganska nära elljusspåret och även korsat spåret en gång för att få mycket andra dofter och folk som har gått över spåret. Vips tog upp spåret jätte bra och klarade första vinkeln utan problem. Sen blev det väldigt torr mark så han gick en bit brevid spåret, men vad vet jag det kan ju ha blåst mm så jag tyckte han fixade det bra. När vi kom till nästa vinkel som var den där jag gjort en tillbakagång så gick han direkt åt det hållet där spåret fortsatte, utan att först gå ut på tillbakagången. Nu var vi nästan framme vid det stället där jag korsat elljusspåret och när jag kommer upp för kullen så ser jag att det sitter en hel barnfamilj med barnvagn och plockar blåbär precis där mitt spår går. Jag valde att vänta så jag satte ner vips och klappade om honom och sen väntade vi. Barnen sprang runt och lekte så de måste ha gått över precis hela spåret. När de gick därifrån så släppte jag på Vips på spåret och han tog upp det bra och spårade klockrent rakt fram där det gick utan att ens så mycket som titta på vad barnfamiljen hade gjort där - Duktig hund! Sista vinkeln tog han genom att ringa in den och sen när han hade klöven så kampade han med den länge och var jätte stolt!

Kneppet jag gör just nu för att få honom att spåra så bra är att jag är nära honom, kanske 3 meter bakom. Då hinner han inte snurra runt utan håller sig i spåret och jag kan berömma honom precis där han är duktig! Nu börjar det kännas som om vi snart är redo att starta öppenklassen!