Nykär

Jag har gått och blivit nykär. Vilket inte alls skulle hända för jag har en underbar pojkvän och 2 hundar som kräver sin tid. Men det kan inte hjälpas. Jag har gått och kärat ner mig i en rottweiler. Tudor heter han och är 6 månader gammal. Han finns på mammas hundpensionat och ska omplaceras pga att hans förra ägare ska skilja sig. Om Tudor inte hittar ett nytt hem så ska han avlivas. 

Denna lilla odåga till hund har fått gjort som han vill fram tills nu i sitt korta liv. Så han har otroligt mycket hyss för sig. Han biter i koppel, naffsar i händer och kläder, man får inte röra honom i hans ansikte för då bits han osv. Vem vill ha en sån hund tänker ni? Ja så tänkte jag med tills jag åkte ut en dag för att träna med honom. Vilken underbar hund! Han fattade shapping på engång och lärde sig sitt och ligg på 20 min. Nästa gång så lärde han sig nosduttar, sitt stanna kvar, att jag får röra honom utan att han ska bitas. 3:de gången så kunde han vara lös med andra hundar och komma när jag ropade trots att dom lekte, han går fint i koppel och vi tränar vidare på det han redan lärt sig.
 
Han är totalt fångat mitt hjärta och jag är helt kär i denna underbara hund! Från att ha varit ett riktigt litet monster till att på 3 gånger bli en helt underbar hund och han fattar så himla fort när man tränar med honom!
Nu söker jag med ljus och lykta efter någon som vill ta över denna underbara rottis.
 
För hur mycket jag än älskar honom så inser jag att det inte går att ta hem honom. Mest för Six skull. Jag har lovat att Six inte ska behöva leva med  någon mer valp, eftersom att han har så ont i kroppen i mellanåt och inte klarar att bli tacklad av dom andra hundarna. Six blir också grinig och snäsig mot andra hundar, för att skydda sig själv och det är inte jyst om varesig honom eller den andra hunden i så fall.
 
Sen har vi nästa anledning till att jag inte kan ta Tudor och det är Vips. Vips är bara 2 år och han och jag håller fortfarande på att köra ihop oss. Att skaffa en till hund nu skulle inte vara snällt mot Vips eftersom jag då inte skulle ha samma tid för honom. Vips är även inne i en period där han inte giller andra hanhundar, han tror att han är stört och bäst just nu. Så all träning jag lägger på att få honom att bete sig som jag vill tror jag skulle gå förlorad om jag tog in en ny hanhund i vår flock, dessutom en omplacering som även han tror att han han störst bäst och vackrast.
 
Så jag har insett att jag inte kan ta Tudor själv. Men jag hoppas verkligen att någon annan vill ha honom för det är en underbar hund! Han förtjänar inte att behöva bli avlivad bara för att ingen vill ha honom.
 
 
 
 
 
 
 
   
   

Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback