Ett år har nästan gått sen jag skrev sist. Mycket har förändrats i mitt liv och tyvärr så har det även drabbat hundfronten. 

 

Året började som vanligt med tävling och träning. Vi blev årets allrond kooiker och rallylydnadskooiker :) 

Tanken var att satsa på att kvala till agility SM och vi började faktiskt bra och fick några sm pinnar. Kom även upp i mästarklass i rallylydnad. Startade ungdomsSM där vi vann rallylydnad och blev USM vinnare i avancerad klass och kom 5:a i agilityn. 

 

Men straxt innan det där USM:et så rasade mitt liv. Jag och sambon separerade vilket betydde att jag stod bostadslös, med två hundar och ett krossat hjärta. Lösningen blev att flytta hem till föräldrarna igen. Att flytta hem igen efter att ha bott hemifrån i 6 år var varken lätt för dem eller mig och mina känslor åkte bergodalbana. 

 

Jag fortsatte att tävla för att inte gå under helt, Vips har verkligen varit mitt stöd i det här och att han är en super hund visar han när vi 5 dagar efter separationen, med en matte som knappt kan hålla ihop sig själv, verkligen ställer upp och gör sin bästa rallylydnadstävling så vi går och vinner!! Att vi inte vann agilityn var helt och håller mitt fel för jag orkade inte hålla ihop mig själv i 2 dagar och ge honom rätt förutsättning och därmed så fick vi en 5:a och halkade ner till 5:e plats.

 

Efter det så fortsatte jag tävla av bara ren rutin. Det höll mig uppe att kuska land och rike runt varje helg men resultaten uteblev. För trots att Vips är bra så beöver även föraren vara det och man måste träna lite imellanåt, vilken jag aldrig orkade. För då måste jag prestera och krav på mig själv var det sista jag ville ha. 

 

Efter ca 2 månader av detta vansinne så hann äntligen verkligheten ikapp mig och jag insåg att jag var ojust mot både mig och min hund. Så resten av året har jag inte tävlat nått och tränar bara när jag varit på rätt humör och orkat.

 

Därmed så är inte alla mål uppfyllda detta år men vad gör väl det? Vi lever, jag börjar få tillbaka glädjen att tycka att det är kul att träna hund igen och hundarna har det verkligen super bra med att få gå promenader i skogen och umgås med andra hundar!

 

Det mål vi faktiskt har uppnått är att jag har köpt mig en egen lägenhet, hundarna och jag trivs otroligt bra där och vi håller som bäst på att utfoska alla promenadvägar i området. 

 

Så ibland blir inte livet som man tänkt sig - resultatmässigt men vad gör väl det? Det viktigaste är att man tycker om varandra och trivs!!

 

 

Därför så vill jag inte skriva upp några nya mål för detta år. Vips och jag ska göra det som vi tycker är roligt, vad det blir får framtiden utvisa och Six ska förhoppningsvis få fortsätta vara pigg och kry ett år till. :)